Gods great banana skin, brukar en vän till mig säga om oväntade händelser. Och så kanske det ser ut för en och annan, när jag kandiderar till en riksdagsplats för Centerpartiet i valet 2022. För jag kan väl inget om politik? Är jag ens centerpartist? Och skulle jag inte satsa på författarskapet?
Jodå, alltihop.
En fantastisk och nästan unik sak med Sverige, är att här kan vem som helst bli politiker. Du behöver inte vara rik, född i rätt familj eller ha gått i de fina skolorna. Det behövs bara ett stort engagemang, viss samhällskunskap och en hel del tid och energi. Kanske inte så ”bara”, men det är något som alla har tillgång till. Sen väljer vi ett gäng som får styra skeppet. Demokrati alltså.
Nästan dagligen tänker jag på vart det här skeppet är på väg. Och jag vill inte längre sitta och se hur det går, undra vart vi styr härnäst, eller skämmas när jag är gammal för att jag inte gjorde något. Jag har kunskap, jag lever med öppna ögon och öron, och man får vara en rookie. Allt har sin tid, och nu är det dags.
Varför just Centerpartiet då?
Alla vill att Sverige ska vara ett bra land att leva i. Min vänsterkompis och jag har i grund och botten samma värderingar och samma mål; välfärd, trygghet, hållbarhet, jämställdhet, utveckling. Vi har bara lite olika tro på metoderna för att nå målet.
Visst finns det sakfrågor där min personliga åsikt inte är exakt densamma som Centerpartiets. Men jag har alltid varit liberal i hjärtat, och när jag tittar på startfältet så är det enkelt för mig att välja vilket lag jag vill spela i.
Här stod det tidigare en fräsig liten summering av mina och Centerpartiets gemensamma åsikter och ambitioner, och de är både många och bra. Men jag väntar med det. Nu ville jag bara berätta att trots att det var otippat att få frågan, känns det helt rätt att göra som jag brukar: Ta möjligheter när de kommer. Jag vill bidra och har valt lag att spela i – inte bara heja på. Och jag är glad och stolt över att vara en aktiv Centerpartist, och inte en åskådare.
Fortsättning följer.
(Men författarskapet då? Nej, den bollen släpper jag inte, det skrivs för fullt på nästa roman. Och efter det sätter jag tänderna i uppföljaren till Det röda året.)
